Nordiska Mästerskapet: fakta och kuriosa

• Det spelades 13 "riktiga" NM (en variant 2000/01 avgjordes i La Manga och inomhushallar).
• Premiären var 15 juni 1924, Danmark-Sverige 2-3 inför 25.000 i Idrætsparken.
• Epilogen spelades 7 september 1983, Finland-Sverige 0-3 inför 8513 på Helsingfors Olympiastadion.
• Den fjärde turneringen tog drygt 10 år att slutföra (1937-47) pga Andra Världskriget.
• Sverige vann nio mästerskap, Danmark tre (varav de två sista) och Norge ett.
• Åtta gånger vanns skytteligan av svenskar, fyra gånger av danskar och tre av norrmän (två gånger delades titeln).
• Danske Ole Madsen (Hellerup) är den ende spelaren som vunnit skytteligan två gånger (i NM8 och NM9).
• Preben Elkjær kom nära: han blev delad skyttekung i NM13 och ledde även NM12, tills norske Pål Jacobsen stänkte in fyra mål på Finland i sista matchen. 
• Ingen finsk spelare blev skyttekung. Närmast kom Arto Tolsa, som 1968/71 (då han representerade Kotkan TP) gjorde fem mål, ett mindre än Odd Iversen.
• Bäste målskytt i en upplaga var norrmannen Jørgen Juve som i NM2 (1929/32) gjorde 17 mål. Han representerade då Ski & FK Lyn från Oslo.
• Svenskt målrekord innehas av ÖIS:aren Sven Rydell, som gjorde 14 mål i NM1 (1924/28).
• Bästa tabellraden hade Sverige i NM10: 10 2 0 32-10. Danmarks facit i NM12 var nästan lika imponerande: 5 1 0 9-3.
• Sämsta facit presterade Finland i i NM7: 0 1 11 8-44.
• Bästa anfallet hade Sverige i NM7: hela 3,75 gjorda mål per match.
• Tätast försvar hade Danmark i NM12: 0,50 insläppta.     
• Den målrikaste upplagan var nr. 2, då det gjordes i snitt 5,42 mål per match.
• Den målsnålaste var den 12:e (1978/80), då det bara tillverkades 2,50.
• Sverige vann nio raka upplagor (1929/32 - 1972/77).
• Den mest publikdragande upplagan var den femte (1948/51) med i snitt 29.512 åskådare. Som jämförelse kan nämnas att VM 1958 i Sverige hade publiksnittet 23.423.
• Danmark vann publikligan 11 gånger, Norge två (1929/32 och 1937/47).
• Sverige tog jumboplatsen i publikligan 1964/67, med bara 15.890 i snitt.
• Största publiken hade Danmark, i NM7 (1956/59) med i snitt 38.983 åskådare.
• Sveriges högsta snitt noterades även i NM7: 33.729 per hemmamatch.
• Minst publik hade Finland i NM 2 (1929/32): 5970 i snitt.
• Svenskt bottennapp i den sista upplagan (NM13) med i snitt 11.201 betalande.
• NM:s publikrekord sattes den 6 oktober 1963 i Idrætsparken, där 52.000 såg Sverige och Danmark spela 2-2.
• Bottenrekordet däremot noterades på Tölö Bollplan i Helsingfors den 6 september 1931: 700 såg Finland -Norge.
• Sveriges toppnotering är 50.878 som såg 2-0-segern mot Danmark på Ullevi den 23 oktober 1960.
• Blågul bottennotering är 6600, som såg Sverige-Finland på Ryavallen i Borås den 28 juni 1978 (direkt efter det blågula VM-fiaskot).
• Jämnast var NF9 (1964/67), med följande tabell: Sverige 14, Danmark och Finland 12, Norge 10 poäng.
• Ojämnast var troligen NM6 (1952/55): Sverige 20, Norge 16, Danmark 9, Finland 3 poäng.
• Norges resultat rasade efter Kriget: från 55% poängutdelning under 1930-talet till 38,9% under 1947-49. Under samma period förbättrade Sverige sitt facit från 61,7% till 77,8%.
• Finland kom sist i alla mästerskap utom NM9, då Norge kom jumbo.
• Bäst poängutdelning under ett årtionde hade Danmark på 80-talet: 81,2%. 
• Sämst: Finland på 50-talet med 8,3%. 
• Snittplaceringar i de 13 turneringarna: Sverige 1,31, Danmark 2,00, Norge 2,77, Finland 3,92.